Syftet med dragprov och meritering

Syftet med Svenska Polarhundklubbens (SPHK:s) meriteringsregler är i första hand en avelsutvärdering av våra rasers specifika egenskaper kopplat mot rasstandarden. Här är det viktigt att komma ihåg att alla prov en hund genomför som ger 1:a eller 2:a pris är godkända bruksprov som kommer registreras i SKK databas på respektive hund. Uppnår man kraven för ett 2:a pris skall man vara nöjd och stolt över sin hund då den fått en godkänd bruksmerit. För vissa titlar krävs dock att hunden kommer upp i kraven för 1:a pris på olika prov.

Gällande provregler i sin helhet finns på SPHK hemsida: www.sphk.se  

Ovan: RIKTLINJER, SYFTE OCH MÅL FÖR SPHKs PROV OCH MERITERINGSVERKSAMHET i sin helhet. Denna återfinns även på SPHK hemsida. 

Det är viktigt att skilja på prov/meritering och tävling. Draghundstävlingar utgår ifrån SDSF (svenska draghundssportsförbundet) och dess regler medans prov och meritering utgår från SKK och SPHK som huuvdorganisationer och dess regelverk. SKK är SPHK huvudorganisation medans SPHK genom distrikten är medlemmar i SDSF. SDSF är INTE en överordnad organistion för SPHK.

Ofta använder vi SDSFs tävlingsregler som grund när vi kallar till prov och meritering, sedan lägger vi våra meriteringsregler uppepå dessa. Meriteringsreglerna trumfar alltid över tävlingsreglerna. 

Text hämtad ur: RAS (rasspecifik avelsstrategi) för Samojedhund fastställd av SPHK o SKK 2021

Rasens bruksprov är ett viktigt led i rasens bevarande och förvaltning av funktion, mentalitet, anlag för brukbarhet och polara egenskaper, vilket också leder till god allmän brukbarhet för hundsport generellt. I tävlingssammanhang och vid officiella provtillfällen tillåts vi mäta hundarnas prestationer mot varandra vilket leder till en lättare selektering av intensiteten i egenskaper och anlag. Men det är inte specifikt tävlings- och provtillfällesdagen i sig som helt testar hunden fullt ut. Utan det är vägen dit, all förberedande träning dessförinnan och umgänget med sin hund i spåret och på fjället under flera säsonger och olika årstider som ger ägaren den verkliga vetskapen om hur ändamålsenlig hunden är i sin totala fysiologiska sammansättning. Detta ger också ett kvitto på en del av huvudmålet för strategin:

"Bevara och utveckla samojedhundens specifika egenskaper. Verka för utveckling av praktiskt bruk av samojedhunden som bl.a. draghund. Samojedhunden skall vara det naturliga valet för den aktiva och friluftsintresserade valpköparen".

Med de officiella bruksproven, polarhundsproven (rasens funktionstest), som mål lockas människor till ett fysiskt umgänge med sin/sina hundar. Samtidigt som hunden får den fysiska träning den behöver för fysiskt och psykiskt välmående (god välfärd) får uppfödarna en naturlig utvärdering av funktionen hos sina avelsdjur. Att endast genom okulär besiktning bedöma de polara egenskaperna och anlagen för brukbarhet är aldrig fullt ut möjligt, vissa egenskaper i exteriören kan vi se med blotta ögat medan andra delar bör testas i praktiskt bruk för att fullt ut förstås. Likaså gäller de mentala delarna för arktisk överlevnad och anlagen för brukbarhet. Vad vi inte kan se med blotta ögat är t.ex. pälsens struktur. Är täckhåren tillräckligt hårda och sträva för att hålla väta, smuts, is och snö borta? Idag förekommer det hundar med en så pass mjuk och ullig pälsstruktur och/eller felaktig proportion mellan täckhår och underull att det kan leda till att pälsen absorberar väta och fukt även under gynnsamma fjällturer sommartid, hundarna har svårt att torka upp och smutsen gror in. Detta vittnar många iakttagelser om som gjorts av ägare som vistats mycket på fjället med sina hundar. En felaktig päls som inte håller vätan borta leder lätt till fukteksem med konsekvenser av lidande för hunden. Även hundar med allt för tjock och tät underull tenderar att lättare drabbas av fukteksem. Är hunden rätt konstruerad och håller för fysiskt arbete under längre tid utan onödiga belastningsskador? Håller sig hunden totalt sett skadefri under flera säsonger? Detta får man bara ett kvitto på genom att bruka hunden i fysiskts arbete under längre tid. Håller tassarna och är tasshåret av rätt kvalité så att det inte absorberar snö- och isklumpar, o.s.v.? Påpekas bör också att även för varma tassar (hunden värmealstrar) kan bidra till ökade problem med snö- och isklumpar i tassarna.

Att koppla bruksprovet till utställningsverksamheten är ett led i SKK's och SPHK's önskan att motverka enkelriktad exteriöravel som åsidosätter funktion (exteriör, polara egenskaper och mentala egenskaper för brukbarhet). Bruksprovet kopplat till utställningsverksamheten fungerar också som en naturlig inkörsport till att allt fler människor börjar använda sin hund i praktiskt bruk.

Belöningssystem/Meriteringar

För att framhäva och belöna funktionella och bruksdugliga samojedhundar har specialklubben i samarbete med SKK tagit fram ett antal belöningssystem och titlar som rasen kan tilldelas:

• SE(polar)CH - Svenskt Polarhunds-championat, se dokument för gällande meriteringsregler.
• PDP - Godkänt Polarhunds/dragprov, se dokument för gällande meriteringsregler.
• Dragprov 10 - Bruksmerit för rätten att tävla om certifikat på utställning samt tilldelande av SEUCH. Ett anlagsprov utan tävlingsmoment (krav på konkurrens).
• Dragprov 60 - Bruksmerit för rätten att tävla om certifikat på utställning samt tilldelande av SEUCH.
• Dragprov 20 - Bruksmerit för rätten att tävla om certifikat på utställning samt tilldelande av SEUCH
• Barmarksprov - Rätten att tävla om certifikat på utställning.
• Dragprov 100 - Bruksmerit för rätten att tävla om certifikat på utställning samt tilldelande av SEUCH
• Dragprov 250- Bruksmerit för rätten att tävla om certifikat på utställning samt tilldelande av SEUCH.
• Bruksuppfödarpris - Gällande regler för denna utmärkelse återfinns under SKK's hemsida.
• Bruksavelspris - Gällande regler för denna utmärkelse återfinns under SKK's hemsida.

Samtliga 1:a och 2:a pris vid prov resulterar i registrering av godkänd bruksmerit i SKK databas. Provbestämmelser och meriteringsregler återfinns via www.sphk.se och www.skk.se.

Se kapitel 3 bilagor för att ta del av SPHK "Riktlinjer, syfte och mål för SPHK prov och meriteringsverksamhet" i sin helhet.

Syfte med och varför vi funktionstestar våra hundar.

Genom enkätinventering i samband med översynen av våra meriteringsregler 2019 har det kommit rasklubben till kännedom att vi måste bli bättre på att informera om syftet med varför vi funktionstestar våra hundar och kopplingen till rasförvaltningen. Vi måste på ett bättre sätt förklara för våra medlemmar varför vi använder just draghundssporten för att funktionstesta våra hundar och hur det är kopplat till rasstandarden.

Citat ur: Riktlinjer, syfte och mål för SPHK prov och meriteringsverksamhet.

"SPHK är en avels- och rasförvaltande organisation som har i huvuduppgift att förvalta det rasspecifika hos en uråldrig brukshund av polar karaktär. Klubben har sina stadgar och rasens standard och dess historia att förvalta. Detta ska ske inom ramen för fakta och styrande dokument. De styrande dokumenten sätter ramarna för arbetet vilket gör att det lämnar mindre utrymme för tyckanden enbart baserat på åsikter eller känslor. Arbetet ska utgå ifrån att bevara rasernas funktion och prestation i både avels- och träningslära.

Som verktyg i detta arbete har specialklubben polarhundsproven, meriteringssystemet och dess regelverk som verktyg. Syftet med meriteringen är premiera de hundar som i konkurrens med andra/fasta tidskrav visar på god prestation och hållbarhet för den träning som krävs för att genomföra provet med god hastighet och uthållighet. Syftet är inte att blidka ägarnas önskan om enkla meriter och titlar utan proven ska vara så pass svåra att de utgör en utvärdering där resultaten skiljer hundarnas förmågor åt. Proven är ämnade för att testa hundarnas egenskaper och ge uppfödarna vägledning i vilka egenskaper de behöver prioritera i sin avel för att nå högre resultat vid prov och meritering. Den arbetande hunden behöver både en gynnsam anatomi och rätt mentala egenskaper för arbete och prestation."

"Varje rasstandard inleds men en beskrivning av rasens historia som ger vägledning i vilken arbetsuppgift som ras- och specialklubb ska arbeta för att bevara och förbättra populationens egenskaper för, rasspecifikt för rasens historiska användningsområde. Allmän hundsport utgör inte ett avelsmål för våra polara raser utan det är dess polara särart för överlevnad och att kunna prestera och arbeta hårt, länge, uthålligt i högt tempo i snö som är specifikt för våra raser."

Vad är en merit?

Söker man på synonymer till ordet merit kommer bl.a. följande upp: förtjänst, kvalifikation, kompetens, betyg, ett plus. En merit är något en individ har förtjänat efter en prestation. Ett resultat man åstadkommit med avelssektering och träning som sedan ger resultat vid provsituationer. En merit som kräver en prestation är något man förtjänat när hunden klarat det där lilla extra. Om det skall finnas något värde i meriten kan inte kraven för att passera godkänt sättas för lågt så at alla som köper sig en startplats på automatik går hem med en merit.

Citat ur: Riktlinjer, syfte och mål för SPHK prov och meriteringsverksamhet:

Kraven i regelverken ska vara höga och rasklubbarna ska sträva efter att lägga kraven på en sådan nivå att endast de hundar som är bättre än genomsnittet i rasen klarar kraven för 1:a pris. Detta för att medverka till genetisk selektion för att förbättra rasernas egenskaper för arbete och prestation. Genetiken och avelsläran är tydlig med att det system som ska användas för att förbättra en egenskap är att selektera de individer som är bättre än genomsnittet till avel och på samma sätt ska meriteringsreglerna utformas. Varje rasklubb ska utvärdera hur högt de kan lägga kraven för att föra rasen framåt och förbättra populationens egenskaper och prestation.

Varför sker detta genom draghundssporten?

Draghundssporten som verktyg för att funktionstesta våra hundar har visat sig i vårt moderna samhälle vara det enklaste och för det stora flertalet mest tillgängliga sättet att testa våra hundars grundförmåga att arbeta fysiskt hårt i snö. Att anordna renvallarprov eller jaktprov i snö som testar hunden med krav på fysisk ansträngning, fart och uthålligt över tid är i dagens moderna samhälle torde vara svårt eller till och med omöjligt i förhållande till bl.a. djurvälfärden för de djur som här då skulle ingå samt det samarbete det skulle kräva med samer och andra markägare, likaså är det tester som vi skulle ha svårt att få SKK att ställa sig bakom.

I Riktlinjer, syfte och mål för SPHK prov och meriteringsverksamhet står det:

"För att förstå detta måste vi titta på vad SPHK har för uppgift och vad dess stadgar säger. SPHK huvudsakliga uppgift är att förvalta våra rasers specifika egenskaper. Och vad är då specifikt? Samojedhund, Siberian husky, Grönlandshund och Alaskan malamute är polara hundraser och dessutom polara brukshundar som användes som arbetsredskap i Arktiska områden. Detta ställde stora krav på hundarnas anatomiska och mentala egenskaper för att arbeta och prestera fysiskt med stor uthållighet och goda prestationer. Likaså skulle hundarna kunna överleva i ett sibiriskt klimat. Både funktioner som draghund, jakthund och renvallare ställer stora krav på att hunden ska kunna jobba fysiskt hårt och tillryggalägga stora distanser på kortast möjliga tid i vintermiljö, vilket gör att SPHK har utarbetat det meriteringssystem vi har idag, ett provsystem som testar hundarnas förmåga att arbeta fysiskt i vintermiljö. Att meritera och avelsutvärdera våra hundar med draghundssporten som verktyg kommer vi långt i vårt uppdrag att förvalta rasens förmåga att arbeta fysiskt i ett snarlikt arktiskt klimat. God fysisk prestation krävs både av draghunden, jakthunden och av renvallaren varför draghundssporten idag utgör nyckeln till att förvalta våra polara raser som polar brukshund."

Träningen och förberedelserna inför prov/Meritering

Börja träna i tid. Det tar lång tid att bygga upp hunden både vad gäller kondition, muskelstyrka och hållbarhet i leder och liggament. Kraven i meriteringsreglerna vid polarhundsprov är så pass lågt satta att de flesta hundar med tillräcklig träning i kroppen kan klara dem. Har man svårt att stå sig i konkurrensen eller svårt att klara de prov som går mot klockan får man aldrig luras till att ifrågasätta kraven i regelverket, utan man bör istället ifrågasätta sin egen avel eller träning, de parametrar som skapar en bra hund.

Man kan tex inte börja träna en hund så sent som i mitten på november och tro att den skall kunna prestera på prov/meritering i mitten på februari. Detta gäller ännu mer för den hund som inte tränats och byggts upp redan från valp- och unghundsstadiet. Träningen måste starta tidig höst så fort temperaturen ute tillåter. Det är också först efter några säsongers regelbunden träning som hunden byggt upp kroppen och fått den erfarenhet och rutin den seriöse hundföraren söker i sina hundar. Hundarna får med tiden en ökad mental hårdhet i arbetet.

Viktigt är också att förstå att polarhundsproven har ett huvudsyfte och det är att bevara våra polara raser så nära sitt ursprung som möjligt. Poalarhundsproven är ett verktyg för oss att utvärdera vårat avelsresultat i förhållande till övriga inom rasen. Grundideen med proven är inte att testa om hunden har ett minimalt anlag utan syftet är att testa om de har både en anatomi och mentala egenskaper som håller över tid och tål långvarig regelbunden träning. Hållbarheten får vi ett kvitto på när det krävs regelbunden träning under lång tid för att nå resultat vid provtillfället.

En otillräckligt tränad hund kommer inte orka hålla tillräcklig fart i genomsnitt. Med långvarig mängdträning (ökad kondition) kommer också farten i genomsnitt att öka som hundarna förflyttar sig i. Med denna kunskap förstår vi också hur viktigt det är att hunden är tillräckligt tränad om man har sikte på att klara sin meritering.

Polarhundsproven är heller ingen inkörsport till draghundssporten, utan en utvärdera när man kommit en bit i sin träning och börjar få resultat. Till ett prov anmäler man sig för att kontrollera hur ens egen avel och träning står sig i konkurrens till andra inom rasen.

Första gången på prov/meritering?

Kom ihåg att din hund alltid är lika fin och fantastisk oavsett hur det går. Man skall vara medveten om att det är sällan man lyckas första gången man provar, kanske inte andra eller tredje gången heller, det är helt normalt och så har det varit för alla en gång i tiden när de var nybörjare. Går det inte som man tänkt sig ute i spåren skall man ta det som en lärdom och se över sin träning och fundera över vad som blivit fel i träningen när man inte når hela vägen. Analysera problemen och sedan gå hem och träna mer på dem.

Ett tips är också att efter tävling och när alla hunnit ta hand om sina hundar i lugn och ro hitta tid att sitta ner med dem som det går riktigt bra för och lyssna på deras råd och tips. Sök upp dem och ställ frågan så hjälper de dig. Lyssna mer än du pratar och lär av deras erfarenhet, även de bästa teamen har en gång varit nybörjare och vandrat samma väg som du själv är i början av idag. Lås dig inte vid att prata om träningstips bara med Samojedägare, vänd dig även till dem med andra polara raser som har god erfarenhet av att träna och prestera på prov. Försök att söka så bred kunskap som möjligt.

Om du inte klarar meriteringen skal du inte se det som ett misslyckande utan som en erfarenhet som talar om för dig vad du behöver träna mer på eller vad du behöver göra annorlunda i din träning. Ta med dig lärdomen hem och träna mer. Det största misstaget många gör är att de tränar för sällan, för korta distanser och med för lätta träningsfordon, vilket resulterar i att hunden inte är tillräckligt tränad inför meriteringen. Tränar man bara lätt och fort på barmarken kommer inte hundarna klara av att hålla ett högre genomsnittstempo på snö. Tränar man tyngre och låter hundarna bygga styrka under barmarksträningen kommer hunden/hundarna att kunna hålla ett högre tempo under längre tid när man sedan kommer på snö.

Var också ärlig mot dig själv och rasen. Om du inte når den merit du önskar luras inte att ifrågasätta regelverket eller kraven i provreglerna, utan se över dig själv istället och din hund, vad är orsaken till att ni inte klarar meriten just idag?. Se över vilka egenskaper hunden har genetiskt och framför allt hur ser er träning ut? Har ni tränat tillräckligt och har ni tränat rätt? Är du uppfödare? Har du beaktat de egenskaper som är gynnsamma för goda bruksprestationer i din avel? Har du prövat dina avelsdjur i praktiskt bruk? Även om genetiken är viktigt så ligger kraven i provreglerna idag så pass lågt att de flesta Samojeder med rätt träning kommer ta sig igenom med godkänt resultat.

Det finns ingen annan hundsport där man kan förvänta sig att hamna på prispallen om man inte tränar, tränar och tränar för att bli bättre. Vi ändrar väl inte provreglerna för agility eller rallylydnanad tex för att alla hundar som kommer till start skall få en merit? Många som tävlar i dessa sporter kommer aldrig få en merit eller bli uppflyttade i högre klasser. Och ett ytterst fåtal individer i dessa sporter kommer få ett championat, och på samma sätt skall vi förhålla oss till dragproven för våra polarhundar om det skall finnas något värde i våra meriter. Vi kan jämföra lite med utställning också. Tycker man att dragproven skall vara så enkla att alla som startar får ett första pris bör väl utställningsreglerna också ändras till att alla som anmäler sig och har en hund som faller innanför rasstandarden (good) också skall tilldelas certifikat. Annars är det ju orimliga krav eller?

Samojedhunden var i Sibirien en relativt snabblöpande hundtyp, även 2010 såg vi högre fart hos Samojeden vid prov och meritering än vi gör idag. Inte ens dagens snabbaste spann håller det tempo som rasen gjorde 2010 vilket är ett stort problem för rasbevarandet. Vi måste bli bättre på att avla på hundar med rätt förutsättningar i egenskaper både mentalt och anatomiskt, samt se över vår träning i större utsträckning än vad folk gör idag.

Målet får aldrig bli en enkelt uppnådd merit å sedan lägga träningen på hyllan, utan målet måste hela tiden vara ett intresse i att träna sin hund regelbundet hela livet. En hund som är välmotionerad hela livet ger också ökad djurvälfärd, vilket regelbunden dragträning bidrar till vare sig man tränar för nöjes skull eller för att meritera. Samojeden är en hund med krav på att få röra sig och belasta kroppen mycket och regelbundet hela livet för att må bra fysiskt och psykiskt..

Hundar som klarar prov efter prov, säsong efter säsong trotts att de redan har sina titlar och championat ger ett kvitto på och utvärdering av att hunden hela tiden fortsätter att hålla sig väl i konkurrensen med andra team i spåren. En hund som skulle kunnat vara polarhundschampion fler gånger om är en hund som håller över tid och detta ger en hint om hundens genetiska hållbarhet för regelbunden träning genom hela livet. Detta är anledningen till att det är viktigt att fortsätta testa våra hundar trotts att de redan har sina titlar. Lika viktigt är det att de hundar som redan har sina titlar fortsätter komma på prov då rasen för att bevara den och föra den framåt hela tid behöver utvärderas mot populationen i sin helhet och inte bara mot hundar som ännu inte tagit sin titel. Det är viktogt att vi hela tiden testar och utvärderar våra hundar i konkurrens mot de duktiga hundarna/teamen för att säkerställa att rasen inte tappar i prestation och kapacitet.

När man kör sin första tävling är det sällan en meritering man startar på, kanske startar man först på enklare tävlingar på kortare distanser både på snö eller barmark i andra darghundsklubbars regi, detta bara föra att få lite tävlingsrutin och vänja hunden vid tävlingsmiljön. Eller så väljer man kanske att starta i motionsklass vid SPHK prov/meritering för att bara vara med och uppleva glädjen i att köra hund. När hund och förare sedan fått tillräcklig träning och erfarenhet testar man att starta vid officiell meritering men är medveten om att det inte är en självklarhet att alla som startar får ett 1:a pris. Viktigt att komma ihåg att även ett 2:a pris också är en godkänd bruksmerit som leder till olika titlar. Meriteringsreglerna är heller inte skrivna för att få många starter vid ett visst arrangemang utan för att utvärdera rasen oavsett vilken typ av bana man startar på. Kanske upplever man att den banan som finns i Furudal där rasklubben haft sin vintervecka i många år är av mer teknisk karaktär. Och ja det är den, men det är också en mästerskapsbana. Många uppfödare rekommenderar ofta sina valpköpare som är nybörjare och framför allt skidåkare kanske skall börja med att starta på meritering vid exempelvis grönlandshundsklubbens arrangemang som i många år legat i Hamra där banorna är lite snällare och mer gynnsamma för skidåkarna. O.s.v.

Uppfödarens ansvar att introducera och vara inkörsporten för sina valpköpare att komma igång med dragträningen så de kan motionera sina hundar ordentligt

Inkörsporten till draghundssporten är den uppfödare som själv tränar sina hundar och med glädje och entusiasm vägleder och introducerar sina valpköpare i träningen, hjälper dem, lånar ut utrustning, peppar och är ärliga med att de inte skall förvänta sig att klara en meritering vid första försöket utan att det är en utvecklingsprocess från att först bara komma till start och vara med, dra lite lärdomar, träna lite mer, pröva igen, träna lite mer för att sedan uppnå en godkänd meritering.

Polarhundsproven är inte en inkörsport till draget i den bemärkelsen att alla som prövar skall klara ett prov, utan tvärt om endast de hundar som presterar tillräckligt bra skall gå hem med en godkänd meritering. Parallelt med vår provverksamhet inom SPHK brukar det även finnas motionsklasser där alla som vill pröva att tävla utan krav har möjlighet att känna på tävlingsmiljön och få lite rutin. Även draghundssportsförbundet har många tävlingar på korta sträckor vid både barmark och snö man kan deltaga på som träning inför att testa sina hundar vid polarhundsprov.

Vid uppfödar-/medlemsmötet under samojedernas vintervecka 2020 diskuterades frågan hur vi får fler att bli intresserade. Nedan ett utdrag ur det protokollet:

"Oro finns att vissa nybörjare blir rädda att starta på grund av att de tycker det är svårt att lyckas. Denna diskussion gick sedan över i hur man anser att uppfödaren bör agera mot sina valpköpare för att förmedla rätt bild av verksamheten. Som uppfödare har man ett jättestort ansvar i att tala om för sina valpköpare hur trevligt och bra samojedernas vintervecka är, hur kul det är att pröva att vara med och kunna låna utrustning, fråga och lära sig av hur andra gör, mm. Viktigt att vi inte sprider iden om att detta är omöjligt att klara eller att det bara är för eliten, gör vi det så kommer folk inte våga komma och pröva att vara med eller skapa en positiv bild av provverksamheten. Viktigt att vi får nybörjare att få en bild av hur kul det är att bara vara med och pröva att stå på startlinjen och hjälpa dem att skapa en vision om hur de skall jobba för att framledes komma vidare i sin utveckling. Sprider vi en positiv glädje och anda i att hålla på med detta kommer vi få fler enhundsägare att tycka att det är kul och börja brinna för att fortsätta försöka. Kraven i meriteringsreglerna skall vara något att jobba mot, inte något man skall förvänta sig att lyckas med första gången. Viktigt att alla uppfödare ger en positiv bild av vår verksamhet till sina valpköpare och inte skrämmer upp dem och påstår att det är ouppnåeligt. Viktigt att också förmedla ett positivt budskap om vikten av att utvärdera avelsresultatet genom att pröva sina hundar i konkurrens mot övriga i rasen för att på detta sätt värna om de bruksegenskaper rasstandarden frågar efter."

I uppfödarens ansvar ingår givetvis också att selektera avelsdjur med de rätta egenskaperna för bruksarbete och prestation. Man får aldrig överlåta det åt slumpen utan man måste hela tiden selektera för de egenskaper man vill behålla i sina hundar. Uppfödaren ansvarar också för att undvika motstridiga avelsmål. Det vill säga att avla på egenskaper som går på kollisionskurs med bruksegenskaperna, exempelvis allt för loja/lugna hundar, låg energi, för veka/mjuka hundar som kanske upplevs som lite enklare i vardagen men som ofta leder till en hund som inte orkar hålla ihop skallen under lång tids arbete, saknar den naturliga viljan att lägga sig i selen, o.s.v.... För att få en riktigt bra hund krävs en genetiskt bar grund och sedan rätt träning och tillräcklig mängdträning (antal mil i tassarna) .

Bildarkiv - Prov och Meritering