Klövjehunden
Rasens stadiga psyke och härliga väsen gör den till en ypperlig klövjehund. Den kan bära upp till halva sin egen vikt under långa sträckor om den är tränad för det. Och det är inte alla av oss tvåbenta människor som skulle klara av det. Polartraktens människor har i hundratals år känt till att hundar är ett utmärkt klövjedjur som med träning kan bära minst en tredjedel av sin egen vikt. Gå aldrig på klövjetur med en otränad hund. Den måste ha bra kondition och god muskelmassa samt vältränade trampdynor för att trivas på turen.
För polarfolken som jagade vildren var klövjehunden en ovärderlig hjälp under de stora flyttningarna. Rader av tungt lastade hundar följde i nomadernas fotspår, med skuldrorna tyngda av husgeråd och mat. Där kanoter användes längs vattenvägarna, bar hundarna bagaget förbi svåra passager och vattenfall och mannen bar kanoten. Där det gick att paddla fick hundarna springa fritt längs stränderna. De som på senare år genomfört strapatser i bla polartrakterna hävdar att utan klövjehunden hade det varit svårt att genomföra sommartid.
Många olika typer av klövjesadlar har används på olika områden i världen. Men den gemensamma stommen finns hos alla, två väskor en på vardera sida om hunden och ett tyg/skinn stycke över skulderpartiet och i framkant var klövan försedd med en bred rem för att den inte skulle glida bakåt, och för att hålla väskorna på plats även en bukrem. I de arktiska områdenna användes oftast obrett skinn med pälsen kvar. Men i dagens moderna samhälle är den mesta inom hundartiklar och så även klövjeväskorna gjorda av nylon och annat konst materiel. Var noga med att välja en klövjeväska som passar just din hund som individ, efter dennes kroppsbyggnad och konstruktion.
Börja inte klövja med tung packning fören din hund har vuxit klart och skelettet har fått sin hårdare struktur, yngre hundar är under utveckling och har därför en mjukare benstomme. Inte heller om hunden är mycket mager skall den användas till klövjning, skuldrorna är då bara skyddade av skinn och päls. Innan du går på längre klövjeturer är det viktigt att hunden är mycket vältränad både kondition och trampdynor. Trampdynorna skall framför allt vara mycket vältränade, trampdynor som skall hålla måste vänjas med slitaget och på det sättet stärkas och byggas upp en ovan tramdyna går med största sannolikhet sönder direkt, likaså gäller trampdynorna på draghunden. Börja med tomma väskor och vänj hunden succesivt vid vikten, öka långsamt. Viktigt är också att de är noga med packningen av klövjan, vikten måste vara den samma i båda väskorna annars snebelastar du hunden.
I många länder i västvärlden har vi haft som tradition att använda hästen som klövje djur. Men hunden har spelat en större roll som klövje djur för många natur folk i de nordliga trakterna så som Sibirien, Canada och Alaska, m.m.
Helge Ingestad Har berättat om sitt päls jägar liv i Canada och om hur dom brukade hundar som klövjedjur för att bära utrustning över långa sträckor, Detta är streckor mellan sjöarna eller förbi ikcke paddlings bara sträckor av älvarna. Boken "Pälsjägarliv" kom ut först på 1930-talet. Utrustningen och tekniken ser ut att vara av indianskt ursprung. Han skrev: "klövjeväskan är av ganska enkel model, ett brett stycke av duk med en påse sydd på båda sidor . Den binds på hunden med den så kallade squawitch, först stramas remmarna över klövjan och buken, föres där efter mot bringan och rund klövjans akterkant, och fästes på sidan." En annan kommentar av Helge Ingestad är "att en förstklassig klövjehund är lik en slädhund av rang".
Till Norge togs klövjning med hund av Helge Ingestad som en av pionjärerna. Andra pionjärer på detta område var bl a Fritjof Nilsen Moe (populärt kallad "Skippern") som tillsamman med sin kumpan i Aftonsposten författade boken: "hundar som dragdjur och hundar som bärare". Genom sitt mångåriga, ouppslitliga angagemang som förmann i och stiftare av Norges Hundkörar förbund, först på 30-talet bidrag "Skippern" starkt till att klövjning med hund blev en aktivitet bland hundfolk.
Av intresse kan också vara att Armens hundklubb i Sverige startade med hundklövjning som militär transport under andra världskriget. Medans den Norska militären i detta sammanhang bara har intresserat sig för hästen som klövje djur. Men det gjorde också en viss Engelsj polarforskare tidigt i historien också, och han kom då heller aldrig fram. ...
Efter vad vi vet om historien så är klövjning med hund en lika gammal arbets uppgift för hunden som uppgiften som dragdjur. Och om man skall lyssna på Helge Ingestad så är det till och med lättare att lära hunden att bära än att lära upp den till ett bra dragdjur.
Med denna historiska kunskap är det lätt att slå sönder myten om att klövjning med hund är någotonaturligt, osäkert eller att det skulle vara en plåga för hunden. Klövjning är en lika bra arbetsform för en hund som att arbeta som dragdjur. Klövjning är till och med ett ypperligt bra sätt att träna din drag hund på, eftersom klövjning bidrar till att bygga muskler, träna smidighet och inte minst till att lära hunden att lösa problem. Klövjning är också uthållighetsträning under sommarhalvåret både för polarhunden och andra hundar.
VILKA HUNDAR BRUKAS SOM KLÖVJEHUNDAR
I princip kan alla de raser som brukas för drag också brukas som klövjehundar. Men det säger sig självt att hundar med stark rygg är att föredra som klövjehundar. Korta, rektangulära och kvadratiska hundar med god resning och hals linje, kraftig bröstkorg och god frambensvinkling och starkt höft och ländparti. Hunden bör vara relativt högbent så att klövjeväskorna kommer fria från från ogämnheter och växtlighet på mrken. Klövjehunden bör dessutom ha ett strakt psyke. Det är inte bara fysiskt utan också en psykisk belasning att bära tungt, samtidigt som hunden hela tiden måste beräkna hur och var den skall ta sig fram i terrängen med klövjeväskor som sticker ut från kroppen på begge sidor, samt att klövjeväskorna inte fastnar i stubbar, kvistar, träd, buskar eller stenar.
SAMOJEDEN SOM KLÖVJEHUND
Anatomi
Samojeden är en medelstor, kvadratiskt byggd hund, den är stolt med god resning och halslinje. Samojeden är kraftigt byggd med stark benstomme och goda vinklar. I förhållande till kroppen har den starka kraftiga tassar och starka mellanhänder, något som är viktigt hos en klövjehund för att arbetet med tung last på ryggen skall kunna ske utan led och muskelskador. Samojeden har en tjock och tät päls över hela kroppen, för en klövjehund är detta en oumbärlig fördel. Pälsen verkar som stötdämpande mellan last och kropp, dessutom så förhindrar pälsen skavsår på grund av klövjan och remmarna. Pälsen på ben, tassar och mellanhänder är så tät att den fungerar som skydd i både blockterräng och skogsmark.
Egenskaper
Samojeden är tuff och hård för i terrängen, mentalt stark och inte allt för stor i maten. Och detta i sin tur betyder att den bär mer än sin egen mat på långa klövjeturer. Samojeden är läraktig och verkar på ett naturligt sätt trivas med arbetet som klövje djur.
På frågan om det finns negativa aspekter med Samojeden som klövjehund så är dom inte mpnga, men en skulle kunna vara att Samojeder ofta är glada i vatten och tycker om att svalka sig sommartid och då även med klövjeväskorna på. Många gånger kanske hunden simmar över älvar med packningen på och allt blir blött.
VAD KRÄVS FÖR ATT SAMOJEDEN SKALL BLI EN BRA KLÖVJEHUND
För att hunden skall arbeta med glädje och för att också du skall ha nytta av din Samojeds arbete må följande faktorer uppfyllas:
- Hunden skall vara fullt utvecklad i skelett och muskler
- Hunden skall vara välskapt i päls och vinklar
- Klövje utrustningen skall vara bra och rätt tillpassad för hunden
- Kontroll av hund och last under klövjeturen
- Hunden skall vara vältränad och väl dresserad för klövjning
- Klövjeväskan skall vara riktigt packad
När är hunden fullt utvecklad i skelett och muskler:
Samojeden brukar ta tid på sig att nå full utveckling av skelett med senfesten, muskler och muskelfesten. Det är därför inte att rekommendera att klövja med belastning föern Samojeden nått två års ålder. Men det finns många Samojeder som praktiskt taget har växt fram till det att dom är tre år. Lägg tid på att låta hunden utvecklas och bygga muskler för klövjejobben.
Vad är en vältränad och väl dresserad hund för klövjning:
Man bör agna en sommar efter det att hunden blivit två år som tränings sommar för att utveckla klövjehunden. Och då utgår detta ifrån att hunden har fått mycket konditions och kroppsutvecklande träning från det att den är ett år gammal.
TRÄNING AV KLÖVJNING I FEM FASER
- Fas ett: tillvänjnings fasen
- Fas två: Tillvänjning till klövjeväska och remmar.
- Fas tre: Tillvänjning av klövjeturens längd
- Fas fyra: Tillvänjning av vikt och belastning
- Fas fem: Examen