Bruksegenskaper

I grunden är det nästan samma beteenden och egenskaper vi söker hos en arbetande hund oavsett om det är en draghund, tjänstehund, räddningshund, sporthund, mm vi skall träna fram och använda vår hund till. Så med andra ord har man nytta av bibehållna bruksegenskaper oavsett om man vill använda sin Smojed till draghund eller hålla på med någon annan hundsport och träning. Att rätt egenskaper finns är lika viktigt för den som vill jobba med sin hund på hobbynivå som för den som vill satsa på högre resultat. Hunden blir ingen rolig hund att träna med som hobby om den saknar driv, energi, nyfikenhet och gritt oavsett vilken hundsport man ägnar sig åt. Hur kul är det tex om man vill träna agility och hunden ingen energi har eller ingen motivation för att anstränga sig för en belöning har, kanske går den då istället bara omkring och strosar och luktar på saker och gör något du ber honom om emellanåt. Vill man ha roligt tillsammans med sin hund inom hundsport skall man söka efter en hund från en uppfödare som särskilt beaktar de egenskaper som nedan beskrivs i sin avel.

För att läsa min artikel "Den arbetande hunden, vad är en bra hund? KLICKA HÄR...

Många tror att man bara kan ta två Samojeder och para dem och så får man en draghund. Eller så tror man att vissa hundar bara blir det å andra inte å att det bara handlar om slumpen. Men sanningen är betydligt mer komplex, det vilar ett stort ansvar på uppfödarna och deras kompetens vid selektering och avelsurval. Det är viktigt att uppfödarna selekterar för funktion och inte lurar potensiella valpköpare som vill ha en arbetande hund att alla hundar blir vad man gör dem till, vilket är långt ifrån sanningen. Vill man ha fram bra brukshundar i nästa led så måste man också selektera för det, och det innebär att selektera för alla de attribut som utgör funktion över längre tid. En anatomi som tål mycket fysisk träning, en lättare och smidig kroppsbyggnad, en inte allt för lång och riklig päls, god benlängd hos den vuxna färdigutvecklade hunden, flexibel, elastisk och rörlig i kroppen även upp i vuxen ålder (över 7 år), framåtanda trotts fysisk och psykisk påfrestning under lång tid, håller sig skadefri, har en fysiologisk sammansättning som gynnar uthålligt arbete över tid, beakta den genetiska variationen, mm. För att som uppfödare skall kunna göra en korrekt selektering måste alla dessa attribut/egenskaper testas i praktiskt bruk över lång tid och många säsonger. Trotts en god selektering är det inte en garanti att man får en hund med önskvärda egenskaper i nästa led, men chansen ökar från generation till generation om man flitigt selekterar för de egenskaper som utgör funktion och vitalitet.

Vad är då goda mentala egenskaper

Hunden skall fungera bra i flock (ej lösa allt med agression). Och ha en mentalitet som lämpar sig för livet i ett modern samhälle.
Hög energi.
Hög grad av nyfikenhet.
Hög "Grit" (drivkraft och kämparvilja, en hund som aldrig ger upp trotts motgångar).
Att springa en högmotiverad instinkt, ett beteende som är självbelönande.
Triggas av motstånd att jobba hårdare.
Sakna rädslor.

Dessa egenskaper är en avelsfråga. Skall vi lyckas bevara dem i våra hundar måste vi också testa våra avelshundar och selektera dem med goda egenskaper till avel.

Vill vi tex öka chansen att få fram duktiga ledarhundar måste vi även selektera ledarhundar till avel. Egenskaper som krävs för att en hund skall prestera och jobba över tid i ledpossition är b.l.a:

Stor mental ork att jobba länge och i flera dagar som ledarhund (alla hundar har inte den mentala orken då det krävs mycket mer av en ledarhund än en spannhund). Hur fysiskt vältränad hunden än är så är det alltid skallen som tar slut först, men den mentala uthålligheten går att påverka med riktat avelsarbete.
Förmågan att inte ta in omgivningen. Hundar som lätt tar in alla intryck i omgivningen blir snabbt mentalt trötta och orkar inte leda spannet nån längre bit.
Grit egenskapen är ytterst viktig hos en ledarhund som skall orka och driva mil efter mil utan att ha nån annan att följa efter.
En duktig ledarhund har ofta ett så kallat starkt pannben i arbetet.
En ledarhunds mentala ork får vi ett bra kvitto på tex i tävlingssammanhang då sådana situationer belastar den mentala orken mer än vid träning hemma vid. I en tävlingssituation är det ny omgivning, främmande hundar, människor, en nervös förare, mm. Hundar som orkar leda spannet på tävling ett antal mil och flera dagar efter varandra är hundar vi skall ta vara på då de har det där lilla extra vad gäller mentala egenskaper för arbete och förmåga att arbeta som ledarhundar.

Rasen idag lider tyvärr brist på de egenskaper som krävs hos en duktig ledarhund. Tyvärr har vi många förare osm klagar på att deras hundar inte vill driva och jobba i led och att de tvingas byta runt för att få nån av dem att gå fram och driva. Detta är ett avelsproblem som vi uppfödare bör vara starkt medvetna om och jobba för att stärka dessa egenskaper inom rasen.

Vill vi ha bra ledarhundar i nästa led måste vi också avla på hundar med de rätta egenskaperna.

En orsak till att många linjer idag saknar mycket av dessa egenskaper kan vara att uppfödare lurats att avla på allt för mjuka och i vardagen enkla hundar (hundar utan några direkta krav eller större behov), egenskaper som går på kollisionskurs med bruksegenskaperna. En allt för mjuk (en hund som mentalt snabbt ger upp) och lättsam hund (låg energi) saknar ofta drivet och Grit egenskapen. Att bara rikta sin avel mot trevliga sällskapshundar kan leda till att man får fram hundar med egenskaper tvärt emot de som behövs hos en brukshund. Egenskaper som gör att hunden får svårt att leva upp till det som står i rasstandarden att den skall vara skapt för.

I och med detta är det viktigt att förstå att olika hudar inom samma ras har olika egenskaper, olika linjer är avlade mot helt olika avelsmål. Detta innebär att om man önskar en hund som skall kunna göra ett bra jobb i selen och vara en aktiv friluftskompis måste man vara noga med att välja sin hund efter de linjer där uppfödaren beaktat och bevarat dessa egenskaper i sin avel. Att en uppfödare säger att de föder upp allroundhundar och att hunden kommer bli vad du lär den att vara utan att kunna visa på att deras avelshundar utvärderats ordentligt i vad gäller mentala arbetsegenskaper så är riksen hög att man får en hund som inte kommer kunna göra ett ok jobb som draghund till hobbybruk.

Åter igen en hund blir INTE vad man gör den till, en hund blir BARA vad vi gör den till utifrån dess genetiska förutsättningar. Det går inte att lära in egenskaper som hunden saknar genetiskt.

Grit

Grit är ett begrepp som myntats av den amerikanska psykologen Angela Duckworth. På svenska kan det översättas till "gry" (som i "det är gott gry i grabben"), driv, karaktärsstyrka eller jävlar anamma. - Kort sammanfattat handlar det om en förmåga att hålla fast vid långsiktiga mål, och att inte ge upp vid motgångar. Att kämpa vidare trots svårigheter helt enkelt. Forskare har ringat in denna egenskap som väldigt viktig, bl.a. för att få bra resultat. Det är ofta viktigare än intelligens eller talang. Grit, som enligt forskning sägs vara en bärande egenskap för att lyckas i livet.

Främsta förespråkaren för grit, förmågan att behålla fokus och intresse mot långsiktiga mål, är Angela Duckworth. Hon är psykolog på University of Pennsylvania och har i sina studier analyserat varför vissa personer så målmedvetet orkar kämpa vidare och andra inte. Och svaret, menar Duckworth, är grit.

Enligt forskarna är Grit ärftligt upp till 40%, men egenskapen går också att förbättra/bygga upp med rätt träning.

Finns det "grit" hundar?

Av: Lars Fält

https://swecani.wordpress.com/artiklar/finns-det-grit-hundar/

"Amerikanska skolpsykologer upptäckte under studier av elever vid colleges och en militärakademi att skolresultaten inte enbart berodde på talang och att ha lätt att lära sig utan att det fanns en annan viktig faktor som döptes till "grit". Ordet används i militära sammanhang i betydelsen mod och uthållighet.

En del av eleverna som hade lite svårare att lära sig fick ändå lika bra betyg som de som hade lätt för sig. Vid närmare analys visade det sig att de arbetade hårdare och använde mer tid. Motivation är ett svårt begrepp men här brukar man tala om "ihärdig motivation" eller helt enkelt "jävlar anamma". De hade förmågan att jobba länge för att nå ett framtida mål. Studierna ledde bland annat till rekommendationer att eleverna inte skulle få för lätta uppgifter som ger snabba resultat och inte heller för svåra så att de ger upp. Man brukar jämföra med ungdomar som tränar idrott eller lär sig spela ett instrument. Ihärdig träning ger resultat. Man är övertygad om att det finns genetiska faktorer i bakgrunden men att erfarenheter kan förbättra den här typen av motivation.

Den mest kända forskaren inom området är skolpsykologen Angela Duckworth och hennes medarbetare. På svenska finns boken " Hjärna, gener och jävlar anamma" av Torkel Klingberg, professor vid Karolinska institutet.

Grit kan ha vissa likheter med självkontroll men är inte riktigt samma sak. Självkontroll kan visa sig i att du kan vänta på en belöning medan grit innebär att du är beredd att jobba länge för att få den.

Hundarna

Finns det variationer i den här egenskapen hos hundar?

Jag tycker mig se det under övningar som tar tid. Många hundar måste man på olika sätt uppmuntra och lägga in belöningar här och där medan andra jobbar på med det avlägsna målet i sikte. Mina egna erfarenheter rör långa spår, besvärliga sök som på lastfartyg, hamnmagasin, långa pass på tullstationer, efter havsstränder, stora hotell, sök efter vägkanter och arbete med räddningshundar i svåra områden. Jag hittar inga vetenskapliga studier på hund motsvarande de på skolelever men tycker ändå att gritbegreppet kan vara värt att fundera över.

Vid många typer av hundträning är det korta pass med snabba belöningar som gäller - med all rätt. Enligt "grit-teorin" kan ett biresultat bl a bli att hunden förväntar sig detta och förlorar motivationen att jobba under längre tid.

Här tycker jag mig se en skillnad mellan många sporthundar och arbetande hundar. De arbetande jobbar ofta i mycket längre pass än vad som krävs under t ex tävlingar. Dessutom tycker jag mig se ett ökat intresse av tävlingar som lydnad, rallylydnad och nose work och ett minskat för bruksgrenar som spår, sök och rapport som tar längre tid vid genomförandet och som också är fysiskt mer ansträngande för förarna. (Jag hoppas jag har fel.)

Internationellt har jag sett att t ex räddningsorganisationer ofta avböjer hjälp från tävlingshundar eftersom de ofta inte har den ihärdiga motivation som krävs vid katastrofer.

Jag har också sett - och kritiserat - att en del förare av arbetande hundar överdoserar lydnad och enkla sök som hunden för länge sedan är tillräckligt bra på och underdoserar träning av långa arbetspass som kräver en helt annan uthållighet hos både hunden och föraren.

Går det att mäta anlag för "grit"?

Jag har använt "working for"-test för att få ett första intryck av förutsättningarna för sökarbete. Man kan t ex ha en föremålslek med hunden och sedan kasta föremålet bakom en häck, in i ett buskage, över ett vattendrag eller ut i svår terräng och sedan se hur ihärdigt hunden jobbar för att hitta det. En annan variant är att lägga ut ett föremål i en sökruta, belöna hunden när den kommer och avlämnar för att sedan låtsas lägga ut och se hur länge hunden söker i tomslaget Viss information kan man även få genom att t ex rulla in en boll under en lastpall men då har den lukten av bollen i näsan hela tiden. Jag föredrar att hunden först ska söka efter doften och sedan söka sig fram till doftkällan i ett anlagsprov.

Certifieringsprov är något annat. Där försöker man skapa en situation som påminner i så hög grad som möjligt om verkligheten. Ibland slarvas det även med detta eftersom man vill hinna med ett flertal hundar under samma dag.

Gritbegreppet har naturligtvis kritiserats. Inte så mycket själva fenomenet som om det ska betraktas som en särskild typ av motivation eller ingå i redan befintliga begrepp. Motivationsforskning har pågått länge och det finns gott om åsikter.

Man ska vara försiktig med jämförelser mellan hundar och människor men i brist på hundforskning tycker jag att det kan vara värt mödan att fundera över begreppet och dess applicering på hundträning. Det positiva är ju att forskningen på skoleleverna visade att det hos många gick att öka den ihärdiga motivationen genom att successivt öka svårighetsgraden. Lätta uppgifter och snabba belöningar riskerar däremot att minska den. Det tror jag gäller hundar också."

Lars Fält juni 2018

Läsförslag

Duckworth, A. (2016) Grit - the power of passion and perseverence. Scribner Book Company.

Klingberg, T (2016) Hjärna, gener och jävlar anamma: hur barn lär. Natur& Kultur.