Rasnamnet

När man gör sina historiska efterforskningar blir det snabbt tydligt att rasen gått under många olika benämningar i den historiska litteraturen. Likaså blir det tydligt att ursprungshundarna till dagens samojedhund inte går att härleda till en liten isolerad grupp/folkslag. Utan hundar hämtades till västvärlden från olika delar av västra Sibirien varför både de samojediska, otjakiska, mansi, Vogul folken med flera är intressanta i rasens historiska kartläggning, kanske även de Yakutiska folkens hundar kan vara intressanta. Nedan några exempel på under vilka benämningar rasen gått.

  • Husky - var i olika epoker och i olika länder länge ett samlingsnamn för de nordliga hundtyperna från de arktiska områdena. I den äldre ryska litteraturen användes ordet husky lika flitigt som ordet Laika. I rysk litteratur kan vi läsa om "Samoyede husky".
  • Eskimåhund - var i olika epoker och i olika länder länge ett samlingsnamn för de nordliga hundtyperna från de arktiska områdena.
  • Bjelkier - vit hund vars avkomma blir vit! (benämning på samojediska hundar i Sibirien)
  • Voinaika - led & riktningshund! (benämning på samojediska hundar i Sibirien)
  • Ostjakhund - Förekommer flitigt i framförallt den nordiska kennelklubbslitteraturen och övergår sedan med tiden till Samojed-/Ostjakhund och sedan slopas tillslut Ostjakhund och rasen benämns sedan uteslutande samojedhund. .
  • Laika - I Ryssland och Sibirien var ordet Laika ett smalingsnamn för alla olika förekommande spetshundar. Våra föregångare till Samojedhunden benämnes ofta Laika eller ibland till och med mer specifikt samojedlaika.
  • Self rider - färdas ensam. Förekommer i ryska beskrivningar av de samojedeiska och ostyakiska folken.
  • Siberian sledgedog - Samojedhunden gick ofta under detta namn i den tidiga engelska kennelklubbslitteraturen.
  • Samoyed sledgedog - Samojedhunden gick ofta under detta namn i den tidiga engelska kennelklubbslitteraturen.
  • Lappland sledgedog - också en beteckning för rasen som förekom i den tidiga litteraturen.
  • Foregien dogs - i England kategoriserades rasen länge under denna grupp som avsåg ovanliga/exotiska hundtyper från främmande länder.
  • Sibirisk hund - Förekom tidigt i nordisk kynologisk litteratur.
  • Nordisk spets - Förekom tidigt i nordisk kynologisk litteratur.
  • Tundrahund - Ett uttryck som förekommer i den ryska kynologiska litteraturen.
  • Polar huskies eller Polar hundar - en benämning som förekom i den ryska litteraturen runt 1900.
  • Taimyr slädhund - Benämning på de sibiriska inhemska hundarna från Nganasanfolket på taimyrhalvön, ett av de samojediska folken.

Tidigt i historien benämns Samojedhunden och till honom närsläktade rasvarianter från Arktis, Sibirien och Skandinavien med gemensamma samlingsnamn och begrepp. Några av dessa samlingsnamn som förekommer i den historiska litteraturen är bla: Eskimåhundar, husky´s, laika, Sibirisk hund, nordisk spets, nordlig spets, polar spets, arktisk spets, samojed husky (ryssarna och neetsernas benämnng, bekräftas genom RTdokumentären "invincible nenets people of russia's far north") med flera. Begreppen användes inte förr i tiden så som vi idag är vana att härleda dem. I nutida tal menar vi med Eskimåhund ofta grönlandshundar, med begreppet Husky menar vi idag ofta raserna Sibirian husky och Alaskan husky och med begreppet Laika menar vi idag ofta de olika nu mera registrerade spetsarna med ordet Laika i sina rasnamn. Men förr användes dessa begrepp tidigt i historien mer som samlingsnamn för hundar av spetshundstyp från norra delen av halvklotet, även Samojedhunden föll in under dessa begrepp och benämningar.

Ett av Samojedhundens ursprungliga rasnamn när den levde hos Polarfolken i Sibirien sägs var Bjelkier (vit hund vars avkomma blir vit), men när Samojeden introducerades till västvärlden uppkallades den efter ett av de folkgrupper som allmänt ansågs var deras ursprungliga ägare/uppfödare, de Samojediska folkgrupperna. Namnet Samojed var ett samlingsnamn för ett flertal olika folkgrupper (undergrupper) som levde på den Sibiriska tundran, längs flodsystemen och ishavskusten. Intressant angående ordet Bjelkier är att det anges i nästan all litteratur kring rasen sedan den kom att etableras i västvärlden men ingenstans har jag kunnat finna en källhänvisning till denna. Dock är ordet Bjelkier idag så vedertaget och sammanknippat med rasen Samojedhund att vi får hoppas att det finns en pålitlig källa som kan bekräfta detta, kanske i någon litteratur som jag missat.

I tidiga reseskildringar omnämns dessa Samojediska/Ostjakiska hundar av bland annat ryssar också som VOINAIKA, vilket skall betyda: draghund, led och riktningshund, bärhund, jakthund, vakthund.


"SELF RIDER" - ATT FÄRDAS ENSAM

2019 hittade jag en intressant sida på internet med ryskt ursprung och som marknadsför färder genom vissa delar av sibirien och att där få åka med inhemska slädhundar. På sidan beskriver man Samojedhunden som den allra sötaste slädhunden och benämner den som Samoyed laika. I den historiska beskrivningen av rasen finner jag något nytt som inte återgivits tidigare i den västerländska litteraturen. Ytterligare en betydelse av ordet samojed. Man skriver följande:

" They are named so after the Nenets people who were also called Samoyeds by the Russians. The word means 'selfeaters' in Russian but there is the second meaning: 'self riders'. When the Russians saw the sledging Nenets at a distance, they couldn't see their white dogs in the snow so they thought that the Nenets were moving on their own."

Denna betydelse av ordet är intressant utifrån frågan om rasens vara eller inte vara som slädhund. Åter igen ett bevis på hur hundarna redan i sibirien ur ett historiskt perspektiv användes som dragare framför släde.

Källa: https://askural.com/2013/03/dog-sledging-in-the-urals/ 


SAMOJEDISKA HUNDAR PÅ ZOO I NYA ZEELAND

Även denna lista nedan visar på olika förekomster av benämningar som rasen kategoriserats in under.

Listan nedan är ett utdrag ur listan över de djur som hölls av the Zoological Gardens Moore Park:

  • 31st December 1904 - 1 Canis familiaris - Esquimax Dog " (an early name for Samoyedes)
  • "31st December 1905 - 1 Canis familiaris - Sayomede Dog " (note spelling?)
  • "31st December 1906 - 1 Canis familiaris - Samogede Dog" (change of spelling??)
  • "31st December 1907 - 2 Canis familiaris - Samogede Dogs"
  • 31st December 1908 - No longer any Samoyeds listed and also no record of the disposal of the previous year's 2 dogs listed.


PRINCE ANDREW SHIRINSKY-SHIHMATOFF 1896

1896 påbörjade A. Shirinsky på anmodan av Grand Duke Nicolia Nicolai ett arbete med att kartlägga och katalogisera alla förekommande varianter av sibiriska, nordliga förekommande hundtyper och deras lokalisationer funna i det Ryska emperiet norr om lattidud 60 º. Resultat blev det första seriösa arbetet som avhandlade hundarna från norr. Prince Andrew var väl kvalificerad för företaget då han hade samlat in information under hans täta resor, först i björn jakts syfte men sedan också resor för den speciella studien.

Inom sina diskussioner kring ryska slädhundar klassificerade Prins Andrew de förekommande hundtyperna i två distinkta grupper. Den andra av dessa två grupper visade sig ha mindre skallar med något mindre stop, ögonen visade sig vara något mindre sneda än i den andra gruppen, pälsen lite tjockare, längre och mjukar. Inom denna andra grupp fann Prins Andrew tre distinkta grupper:

  • Lappland Laika.
  • Samoiede Laika.
  • Yakoot Laika.

Ovan: Den stora jägaren, naturforskaren och kynologen Andrei A. Shirinsky-Shikhmatov (1862-1927).


ERNST KILBURN SCOTT SATTE DET SLUTLIGA NAMNET PÅ RASEN SAMOJEDHUND I VÄSTVÄRLDEN

Den engelske pionjären inom rasen E. Kilburn - Scott gav den ras vi idag känner som Samojedhund namnet Samoyede och benämns på svenska som Samojed. Rasen blev uppkallad efter det folkslag i sibirien som . Killburn Scott av en händelase träffade under sin resa till Argchangelsk.

I både England och Amerika skevs rasens namn som Samoyede. Det slutliga "E" slopades av Engelsmännen 1923, och av Amerikanska kennelklubben 1947. Den förenklade stavningen används idag både vid benämningen av folkslaget och hundrasen.

Ordet Samoyed är litterärt översatt som "Living off themselves". Vissa människor har tolkat detta som kanibalism, men andra menar att det snara skall tolkas som självförsörjande - ett folkslag med skiftande försörjningssätt från bofasta, halvnomader till nomadiskt folkslag som levde av landet genom jakt, fiske och/eller att flytta runt och följa renarna på deras vandringar.

1984 uttalade Mrs. Ivey Kilburn Morris, dotter till E. Kilburn - Scott följande:

"Jag blir ledsen av att se att uttalandet av rasens namn har blivit inkorrekt. Det uttalas nu mer som SAM-OY-ED istället för SAM-YED. Rasen är döpt efter rasen på det folkslag med samma namn. Mr Kilburn-Scott och de andra artiska utforskarna var överens om uttalet av rasens namn. Det uttalades korrekt för åtminstonde 50 år sedan. Det är svårt att förstå varför det har förändrats på detta fula sätt. Det är inget ljud som uttalas likt "OY" i något annat språk än engelskan."

I Sverige kallades Samojeden tidigt för Vit spets eller nordisk vit spets, men tidigt benämndes Samojedhunden också såväl i Sverige som i Norge som Ostjakhund, dessutom gör historien gällande att den på tidigt 1900-tal också ofta förväxlades med den då förekommande Vita lapphunden. När man senare tog tag i detta problem och gjorde en uppdelning mellan dessa vita spetsar så uppkallades den stora vita spetsen från Sibirien för Samojed. Också brukar den i Sverige kallas för Samojedhund eller Samojedspets.

Idag har inte Samojedhunden längre namnet gemensamt varken med sina förfäder eller med de hundar som idag finns kvar i Sibirien och där fungerar som jakthundar, draghundar och renvallare. I Ryssland kallas alla dessa olika spetshundar för "Laika" med olika tilläggs ord beroende på vilken typ av laika man har att göra med. Inte heller folken i Sibirien benämns längre som Samojedfolk utan varje folkgrupp går nu under sina rättmätiga namn så som exempelvis nenetser, Enetser, Nganasaner, Selkuper, Ostjaker, med flera. Idag används alltså inte något samlingsnamn för dessa olika folkgrupper med så skiftande levnadssätt och försörjningssätt.


TERMEN SAMOJED

Termen Samojed kan relatera till:

  1. En Samojedisktalande person i nordvästra Sibirien.
  2. Olika Samojediska folk grupper från nordvästra Sibirien.
  3. Det Uraliska språket som talas av samojediska folkslag i nordvästra Sibirien.
  4. Sibirisk ras av en vit eller kreamfärgad och bisquit färgad hund ur spetshundsgruppen.
  5. Dagens domesticerade renrasiga Samojedhund som stammar efter hundar från de inhemska Sibiriska spetsarna.

Från 1000-talet fram till 1930-talet inkategoriserades ett flertal av de sibiriska urfolken in under namnet Samojeder, på ryska referede man ofta till dessa folk som Samoyade eller Samoyedy, först efter revolutionen 1917 återfick de sibiriska folken sina riktiga namn.

Finska litteratursällskapet förlag utgav år 1859 tidskriften: SUOMI, tidsskrift i fosterländska ämnen, nittonde årgången. I denna tidsskrift kan man läsa följande om begreppet Samojed, relaterat till folken i Sibirien:

"Det myeket omtvistade ordet Samojed later lätt och naturligt härleda sig ur Same och jedne, säsom Lapparne benämna sig*). Benämningen blef nemligen af Ryssarne öfverförd pä Samojederne, da Lapparne utrymde landet«**) "

*) Nainnel Samojed förekommer i Ryska annaler omtaladt för första gâneen âr 1096.

Ur Svenska folkets historia från äldsta till närvarande tid 1836 kan man läsa följande om termen Samojed:

"Likaså hafva genom Ryssarne till oss kommit namnen Samojed, Kamtschadal, Jakut, benämningar på folk, som efter sitt eget inhemska namn kalla sij -,, Objondir, Jtelmen, Söcha."


TERMEN SAMOJEDHUND I DEN TIDIGA LITTERATUREN

I gamla reseskildringar från Sibirien och även i äldre rysk kynologisk litteratur beskriver man olika förekommande hundtyper i Sibirien på olika sätt beroende på vem författaren är. Något som verkar tydligt i den äldre ryska litteraturen runt sekelskiftet 1800-1900-talet då man kartlade de förekommande sibiriska hundtyperna verkar man ha valt att kalla den lilla renvallande varianten som förekom hos vissa Samojediska folkslag för Samojedhund och liknar den med den lappländska hunden. I vissa fall har man angivit att det fanns två varianter av den Samojediska hunden, den mindre och mer långhåriga likväl som den större arbetshunden. I viss litteratur verkar man också ha valt att benämna den större varianten för Ostjakhund. Detta gör det svårt att på ett riktigt sätt kunna urskilja vilken hundtyp och vilken beskrivnig av denna i de tidiga ryska kynologiska skrifterna likväl som Engelska och Nordiska skrifterna vi bör förlita oss till i förhållande till dagens västerländska Samojedhunds ursprung. Bara för att man i den tidiga litteraturen benämnde en hundtyp för Samojedhund betyder inte detta automatiskt att den beskrivning som där görs av hundtypen går att likställa med ursprunget för våra dagars ras då de Samojediska folken höll olika hundtyper för olika användningsområden vilka också beskrevs och benämndes på en mängd olika sätt i den tidiga skrivna litteraturen beroende på vilken hundtyp författaren hade stött på under sin resa och vilket folkslag denne förknippade den beskrivna hundtypen med. Detta är en av orsakerna till svårigheten att fastställa vilken hundtyp som ligger bakom ursprunget till våra dagars ras.

Även den tidiga svenska litteraturen ställer till det för oss och berättar inledningsvis om en större och en mindre variant av Samojedhund utifrån reseskildringar av dem som rest genom Sibirien och sett hundarna där. I den Svenska litteraturen pratar man också om en tredje variant, Ostjakhunden. Dock verkar man relativt tidigt i den Svenska litteraturen och kynologin ha slagit samman Samojedhunden och Ostjakhunden och benämner rasen kort och gott som Samojedhund. Termen Ostjakhund är vid denna tid och även framgent försvunnen ur litteraturen. Likaså gäller också den Norska litteraturen där hundarna relaivt långt in på 1900-talet benämndes/beskrevs som samojedhund, Ostjakhund, Samojed-/Ostjakhund, Samojedhund (Ostjakhund) och så vidare om vart annat. Även i Norge förlikade man sig med att slutligen kalla rasen Samojedhund.

Även detta är intressant i ett bevarande perspektiv av rasen då det gör gälande att vi i ett historiskt perspektiv inte enkelriktat kan förlita oss till termen/benämningen Samojedhund när vi vill utreda dessa hundars ursprung och hur rasen skall förvaltas.

När man påbörjar sina studier kring rasen bör man vara medveten om den vida variationen vad gäller benämningar av rasen inom den äldre kynologiska litteraturen. Likaså bör man vara bekant med ordet laika som i ryssland används för alla förekommande spetshundsraser likväl som för ordet husky som historiskt på sina håll användes om alla förekommande spetshundar som i arktiska regioner jagade och drog slädar. Även Samojediska och Ostjakiska hundar kan på många håll i historien benämnas som husky hundar. Och i viss litteratur har man valt att benämna alla förekommande spetsar från polartrakterna som olika former av Eskimåhundar, vilket också Samojediska och Ostjakiska hundar kan ha benämnts som.


ÄR SAMOJEDHUNDEN AV SAMOJEDISKT OCH/ELLER OSTJAKISKT URSPRUNG?

Under mina studier kring Samojedhunden har jag bla regelbundet besökt SKK´s bibliotek under ett flertal år i syfte att leta fram alla former av notiser och skrifter kring rasen i den litteratur som där finns tillgänglig. Jag har bland annat gått igenom både SKK´s och NKK´s tidsskrifter från första numret och framåt. I dessa tidsskrifter har jag funnit en hel del intressanta skrifter kring rasen. Intressant är exempelvis artikeln i NKK´s tidsskrift där man diskuterar rasens namn och om det är en Ostjakhund eller en Samojedhund.

EN SAMMANFATTNING KRING RASENS NAMN KONTRA DESS URSPRUNG/HÄRSTAMNING.......

Att rasen idag benämns Samojedhund kan lätt vilseleda människor att tro att dessa hundar uteslutande är framavlade av de samojediska folken. Men mycket i historien tyder på att både Samojediska och Ostjakiska folkslags hundar ligger bakom etableringen av rasen. Kanske även andra närsläktade folkslag i samma regioners hundar. Vi vet att det hölls större marknader dit olika folkgrupper tog sig för att handla med varandra. Till dessa marknader hade de även sina hundar med sig vilket tyder på att de kan ha utbytt hundar med varandra också, kanske i vart fall för den genetiska variationens skull då dessa urfolk levde geografiskt relativt isolerat i övrigt.

I den Nordiska kynologin förekom benämningarna:

  • Samojedhund ömsom Ostjakhund.
  • Samojedhund/Ostjakhund.
  • Ostjakhund (Samojedhund).
  • Samojedhund (Ostjakhund).

Om vartannat förekom dessa benämningar i den Nordiska stambokföring. I Norge ända framåt mitten av 1900-talet. Likaså förekom benämningarna i den Svenska litteraturen, men här övergick man dock något tidigare till att benämna dem mer enhetligt som Samojedhund, kanske inspirerade av den Engelsak benämningen för rasen.

Inom den tidiga svenska litteraturen återfinns också följande benämningar och stavningar kring rasen:

  • Sibirisk spets.
  • Laika.
  • Samojede hunde.
  • m.m.

Här kan vi dra slutsatsen att de olika varianter av sibiriska spetsar som man tidigt inom den Nordiska kynologin skilde på med olika benämningar senare kom att slås samman under namnet Samojedhund.

I den Engelska litteraturen kan man läsa om hur Mr Killburn Scott döpte rasen efter det folkslag som fött upp dem. Detta verkar dock vara en historia man har romantiserat en del. Visst var han i Sibirien och besökte någon av de Samojediska folkslagen i Archangels området och likaså så tog han en hund med sig därifrån. Här menar jag att han döpte rasen efter det folkslag som han av en händelse mött i Sibirien men inte efter det folkslag som majoriteten av ursprungshundarna kommer ifrån. Majoriteten av ursprungshundarna, expeditionshundarna, likväl som även några av de direkt importerade hundarna kom från ett område långt mer öster ut och från folkslag som Mr Killburn Scott aldrig träffade. Så påståendet att han skall ha döpt rasen efter det folkslag som fött upp dem är en sanning med modifikation. Den Samojediska folkgrupp som Mr killburn Scott mött beskriver han som ett renskötande folk med främst renvallande hundar. Detta är troligtvis en av orsakerna till iden om den renvallande samojedhunden som spridits vida runt i världen. Det intressanta i detta är att de folkgrupper som majoriteten av ursprungshundarna kom ifrån troligtvis till större del var från de folkgrupper som livnärde sig i stor utsträckning av jakt och fiske. Det geografiska området som ursprungshundarna stammar ifrån bebos inte uteslutande av samojediska folkgrupper utan också av ostjakiska folkgrupper. Detta är ytterligare en intressant aspekt i rasnamnet då det troligt vis var både samojediska och ostjakiska hundar som ligger bakom etableringen av rasen. Rasen skulle ju i och för sig lika gärna kunna ha benämnts Ostjakhund som Samojedhund.

I etableringen av det idag brukade västerländska rasnamnet hade nog troligtvis engelsmännen stort inflytande. Med detta vill jag mena att påståendet "att rasen fått sitt namn efter det folkslag som fött upp dem" inte är riktigt hela sanningen. Utan sanningen är den att rasen fått sitt namn efter den typ av folksalg som Mr Killburn Scott av en händelse stötte på under sin vistelse i Sibirien.

Detta är förmodligen också en av anledningarna till att så många människor än idag vill hävda att samojedhundens sibiriska urfäder främst var renvallare istället för draghundar tack vare att de folk Kilburn scott träffade var renskötande folk och det var det levnadssättet han beskrev när han kom hem till England med sin import Sabarka. Vad folk ofta glömmer bort är att Kilburn Scott aldrig träffade de folkslag som majoriteten av ursprungsimporterna kom från och heller aldrig fick ta del av deras jakt och fiske kultur med hundar som dragare.