Inledning - Om rasen

Samojedhunden utgör en arktisk spetshundsvariant inom tamhunden och är formad genom adaption av det klimat och de kulturer i de regioner där hundtypen under tusentals år formats som arbetsredskap för urfolkens vardagliga överlevnad. Samojedhunden av idag är som spets ursprunglig och sund. I likhet med övriga nordliga spetsar ses en tidig fysisk och mental mognad, balans och medvetenhet. Den är spenstig och hållbar långt upp i åren om den är korrekt avlad. Få rasbundna sjukdomar förekommer.

En Samojedhund är en typisk polarhund en arktisk spetshund skapt för hårt fysiskt arbete. En typisk drag- och slädhund, klövjehund, friluftshund. Den är köldhärdig och uthållig och passar hos aktiva och friluftsintresserade ägare. Rasen är under tusentals år avlade som jakt och draghundar i polartrakterna (betydligt mer sentida kom också vissa grupper ur polarfolken att använda sina hundar som renhundar), idag har man framförallt bevarat drag-/slädhundsfunktionen. Samojedhunden används huvudsakligen i ett aktivt friluftsliv där den får sin naturliga plats framför en släde eller pulka och under sommaren som klövjehund. Rasen kommer också till sin rätt under moderna slädhundstävlingar både under kortare och längre distanser. Rasens godmodiga och trevliga temperament gör den också till en underbar familjemedlem mellan arbetspassen. Att "bara" se vacker ut imponerar inte på rasentusiasterna. En Samojedhund skall ovillkorligen fungera som en drag-/slädhund och klara av att överleva ett polart klimat. För en korrekt avlad Samojed är det lika naturligt för en att arbeta i selen som det är för en jämthund att jaga eller för en bordercollie att valla får.

Trotts sitt vänliga lynne är Samojedhunden ingen vanlig sällskapshund. Det är en hundras med ursprungliga egenskaper och instinkter. Hos Samojedhunden är jaktinstinkten generellt sett stark, tydlig och ursprunglig, trotts att det står andra felaktigheter i dagens rasstandard. Vissa Samojedhundar kan läras att på ett ypperligt tillfredsställande sätt jaga för människan, men här utöver uppskattar det stora flertalet Samojeder att jaga för sin egen skull, i flock triggar de varandra och kan tillsammans fälla ett bytesdjur i storlek med ett rådjur om oturen är framme. Viltintresset och jaktinstinkten hos rasen gör att man tidigt när hunden är liten på ett riktigt sätt bör skaffa sig kunskap om hur man parera och bemöter detta under hundens uppväxt. Detta medför att inte alla Samojeder kan gå lösa utan många måste hållas i koppel. Tidig och rätt träning kan hålla dessa egenskaper och instinkter under kontroll. Jaktinstinkten blommar ut fullt först efter att hunden börjat bli könsmogen. När hundarna springer i hundspann bygger en stor del av draglusten på jaktinstinkt. När man tänker på att en hund kan springa flera dygn i sträck baserat på denna instinkt, kan man börja förstå hur instinkten påverkar dem. Det mesta vi gör med våra hundar i arbetshänseende bygger i grunden på delar av jakten. Detta tillsammans med hundens egen säkerhet, är anledningen till att en Samojedhund gärna kan ge sig ut på längre strövtåg på egen hand och olovligt jaga skogens vilda djur.

Samojeden är en mycket social hund. Det är lika viktigt för Samojeden med mänsklig kontakt som för alla andra hundraser. Samojeden är en flockhund så väljer du att bara ha en hund kommer han att kräva ännu mer socialt umgänge med sin mänskliga flock.

Samojedhunden stoppar fysiskt och psykiskt för hårda strapatser både under vildmarksturer och i tävlingsspåret. Som drag- och friluftshund har Samojeden mycket att ge! Och visst finns det Samojeder som kommit långt även inom lydnad och dressyr men det är sällan de når hela vägen. Samojeden är ingen passande hund om man har SM eller VM i lydnad som dröm i framtiden. Inte heller är det säkert att Samojeden är villig att traggla samma moment någon längre stund eller över någon längre tid.

Samojeden är en typisk utomhushund och liksom andra polarspetsar klarar den sträng kyla mycket bra. Man kan själv välja om man vill låta sin hund sova inne eller ute året runt. Men tänk på att en hund som tillbringar största delen av sin tid inomhus inte utvecklar sin päls naturligt. Den kan alltså inte plötsligt ligga ute i snön i sträng kyla. Normalt fäller en Samojed enorma mängder av sin ulliga päls på våren och hösten, men många "inomhushundar" verkar fälla betydligt oftare. Samojedens stora sociala behov bör beaktas om man funderar på att stundvis låta den leva som hundgårdshund, detta är inget liv för en ensam Samojed utan de bör då vara två eller flera. Flocken är viktig för den sociala Samojeden.

• Samojeder är flocklevande djur och behöver ständigt sällskap av andra hundar eller av människor. Om du arbetar heltid eller bara har plats för en hund, köp inte en Samojedhund om du inte kan erbjuda den sällskap under de timmar du arbetar.
• Genom sin förmåga att knyta vänskapliga familjeband är samojeden vänlig även mot främlingar. Om du vill ha den starka trofastheten hos en enmanshund, köp inte en Samojed!
• Samojeden är ingen vakthund i den bemärkelsen även om de gärna skäller och talar om att någon är på ingång, snarare en larmhund. Om du vill ha en hund med aggressiva vaktinstinkter, köp inte en Samojed!
• Minst en gång om året fäller Samojeden sin päls. Om du kan stå ut med hundhår överallt i huset och i den luft du andas under en kortare period varje år, då är det bra. Men, om du ovillkorligen värdesätter din prydlighet, köp inte en Samojed!
• Samojeden har en naturlig fallenhet för att gräva lyor i trädgården. Om du är stolt över din fina trädgårdsanläggning och inte kan avvara en del av trädgården för hunden, köp inte en Samojed!

Påpekas bör dock att utställningar har gjort att det i aveln under lång tid och på många håll tyvärr lagts mest vikt vid extriör och skönhetsdetaljer vilket idag skapat stora problem inom stora delar av raspopulationen, idag tenderar rasen att mer och mer gå mot en tydlig delning mot en ursprunglig väl bevarad brukstyp och en så kallad show-typ. Pälslängd, och inte kvalitet, ögonfärg, uttryck och svart nosspegel har på många håll tyvärr fått större betydelse än bruksegenskaperna. Pälskvaliteten är ett problem inom vissa linjer, liksom storleken som brukshund idag. Viktigt idag är att fokusera på att bevara rasens ursprung, funktion och arbetsegenskaper. Vi skall inte säga att vi drar med våra utställnings hundar, utan att vi ställer ut våra draghundar!!! Att rasen likt så många andra arbetande raser är delad är viktigt att vara medveten om när man funderar över sitt val av uppfödare.

För att bevara rasen Samojed har vi våra svenska prov och meriteringsregler. De visar vilka hundar som håller en bra kvalitet. Men även hundar som inte tävlar eller ställs ut kan vara bra Samojedhundar. När du ska skaffa en Samojed, titta på valparnas föräldrar. Är de flitiga draghundar och ser ut som rasstandarden beskriver, är oddsen höga för att du får den grund som du förväntar dig. Men vad rasstandarden beskriver kan också vara en definitionsfråga beroende på vem som läser och tolkar texten, problematiken kring detta kommer framgå tydligare längre fram i detta arbete.

En av de tidiga modern dragprofilerna är Samojeden Ceb, uppfödare och ägare Taisto Thorneus. Ceb genomförde tre Nordic Maraton (20mil). 1982 gick han först i spannet de sista 12 milen. 1984 deltog han i vinnande spann. Han deltog också i Taistos långfärd från Sälen till Ishavet (170 mil) 1983.