Olika körstilar och tävlingsklasser
Att använda hundar för drag har gamla anor. Hundar har i delar av världen haft stor betydelse för transport av människor och varor t.ex. på Grönland, i Sibirien och i Alaska. Det ligger i människans natur att mäta sig med varandra och tävlingar med draghundar uppstod. Under guldruschen i Alaska var draghundstävlingar mycket populära och har sedan blivit kvar som en del av samhällskulturen där.
Dt ör viktigt att föstå att det är skillnad på öppna draghundstävlingar inom SDSF regi och polarhundsmeriteringar som sker inom SPHK (Svenska polarhundklubben) regi. Skall du meritera din hund eller tävla inom SPHK organisation är det andra regelverk som gäller än de som anges på SDSF hemsida. SPHK regelverk återfinns på deras egen hemsida. Inom SPHK meriterar man på distanser mellan 1 mil och upp till över 30 mil.
I Norden har draghundar framför allt använts som en fritidsverksamhet för att komma ut i naturen med hundar som drar släde eller pulka. I Sverige och andra länder med snösäkra vintrar har det utvecklats som en del av äventyrsturismen att köra eller åka hundspann. Samtidigt har en tävlingsverksamhet uppstått som med tiden kommit att organiserats som annan idrottsverksamhet med nationella förbund som tillsammans skapat övergripande internationella organisationer.
Draghundsporten har genomgått en snabb utveckling till en modern idrott. Man tävlar i tre olika stilar: Vinter (snö): nordisk stil där föraren åker skidor efter hund(-ar) och slädhundsstil där flera hundar drar en släde och föraren står på släden. Barmarksstil: springa, cykla med en hund, sparkcykel (kickbike) med 1-2 hundar eller köra vagn med upp till 8 hundar.
För att tävla i officiell tävlingsklass krävs medlemskap i en draghundsförening, tävlingslicens och grönt kort. I motionsklass krävs inte detta.
Draghundsporten i Sverige organiseras av Svenska Draghundsportförbundet, SDSF som är medlem i Riksidrottsförbundet och därmed är en del av idrottsrörelsen.
Barmarksträning
För mig och även för de flesta polarhundsägare är barmarkskörning först och främst förknippat med träning och inte med tävling eller meritering. Men inom SDSF (Svenska draghundssportförbundet) så finns det en uppskö av olika tävlingsklasser på barmark. Dessa tävlingar är inte ämnade för att utvärdera hundarna utan det mer en hundsport med korta distanser och där ägaren jobbar hårt själv för att komma så fort som möjligt i mål. Raka motsatsen till verksamheten med polarhundsprov och turkörning till fjälls som polarhundsägare använder för att testa sin hundar och utvärdera deras polaraegenskaper i förhållande till rasstandarden och rasernas ursprung och specifika användningsområde.
Men det finns också en handfull polarhundsägare och där i bland några Samojedförare som deltager med sina hundar på SDSFs barmarkstävlingar vilket är kul då det är en rolig aktivitet för hund och förare.
Nedan info hämtat från SDSF hemsida:
Barmarksstilen har beträffande antal utövare och antal tävlingar haft en explosionsartad utveckling. Bakgrunden är att flera av klasserna är lättillgängliga genom att det bara krävs enkel utrustning som många redan har och heller inte att föraren lär sig någon svår teknik. Man kan springa med en hund (linlöpning), cykla med en hund (bike), köra sparkcykel med 1-2 hundar (scooter=kickbike) eller köra vagn (rig) med 4, 6 eller 8 hundar.
Vid linlöpning är hunden fäst till föraren via ett midjebälte. Vid cykling kan man ha samma anspänning eller att hunden är fäst till cykeln. I övriga klasser ska hunden vara fäst till fordonet. Distanserna är ofta 3-5 km. Man tävlar även i stafett med linlöpning-kickbike-cykel på sträckorna.
En begränsning i tävlandet är att temperaturen får vara högst 16 grader. Risken finns annars för värmeslag hos hundarna. Träning kan man göra även varma sommardagar om man tränar korta sträckor och kyler ner hunden med vatten ev. bad.
Slädhundsstil
I slädhundstil kör föraren en släde som hundarna drar. Hundarna är spända i lösa linor och styrs med kommando från föraren. Tävlingsklasserna i slädhundsstil indelas beroende på hundantal och distans. Man har 2-4-6-8-10-12 eller ett obegränsat (öppen klass) antal hundar framför släden.
Beroende på sträckans längd tävlar man i sprint, medeldistans eller långdistans. Sprintsträckorna är från fem kilometer upp till 25 kilometer beroende på antal hundar i spannet och tävlingarna avgörs i två till tre heat i regel fördelat på lika många dagar. Tävlingar i medeldistans skall vara mellan 40 km och 100 km per dag.
Den längsta långdistanstävlingen i Norden heter Finnmarks-löpet och är cirka 1000 kilometer lång. På långdistanstävlingar måste den tävlande i regel övernatta ute i naturen tillsammans med sina hundar.
I slädhundstil används hundar som fungerar bra i ett spann. Renrasiga polarhundar (siberian husky, alaskan malamute, grönlandshund och samojed) är avlade för att gå i spann. Idag har man också ofta s.k. funktionsavlade draghundar där man blandat olika raser. Exempel på detta är alaskan husky och blandningar med inslag av stående fågelhund ofta kallade scandinavian hounds.
De viktigaste hundarna i ett slädhundspann är ledarhundarna. Man styr spannet med kommandon och det är ledarhundarna som ska kunna höger och vänster samt kommando för att stanna. Riktigt bra ledarhundar är guld värda.
I slädhundstil tävlar män och kvinnor i samma klasser.
Pulka- Nordiskstil
Inom polarhundsvärlden så så gäller lite annat än grunderna som beskrivs nedan och är hämtade från SDSF hemsida. I våra meriteringsregeler för polarhundar så används denna stil tex även för de längre tävlingarna på över 30 mil, de klassiska draghundstävlingarna inom SDSF som är öppna för alla raser är aldrig så långa.
I nordisk stil drar hunden föraren som åker efter på skidor med en lina till hunden (linkörning). Ibland dras dessutom en pulka med last (pulkastil). Det finns även klasser med fler än en hund, i linkörning max 2 hundar och i pulkastil upp till 4 hundar. Combined är en tävlingsform med gemensam start där en sträcka körs med pulka, nästa sträcka med linkörning. Stafett körs framför all vid SM med tre delsträckor. Tävlingar i nordisk stil har mycket gemensamt med längdskidåkning och de större tävlingarna körs ofta på skidstadion. Idag är det fristil dvs skate som gäller.
Distanserna i nordisk stil är 5-30 km för herrar och 5-25 km för damer.Alla hundar kan användas som draghundar men olika raser har olika förutsättningar. Det används därför en gruppindelning A, B och C i alla stilar för att man ska kunna tävla på lika villkor. I grupp A tävlar de snabbaste hundarna: stående fågelhundar och blandraser (ofta funktionsavlade draghundar). I grupp C tävlar dobermann och siberian husky, i grupp B övriga renrasiga hundar.
För att kunna räkna med goda resultat på tävlingar måste draghunden tränas. Kondition och styrka bygger man upp under höstträningen för både hund och förare. Draghunden som ska tävla måste också tränas på att springa tillsammans med de andra hundarna. Framgångar på tävlingar bygger på ett gott samarbete mellan hundar och förare, bra utfodring, bra träning både fysiskt och psykiskt. Draghundsaktivitet är en bra kombination för hundar som annars används för jakt eller andra delar av hundsport.
Förutom tävlingsverksamhet ger draghunden sina förare stora naturupplevelser på härliga turer. Och inte minst, glädjen av att kunna göra något tillsammans med sin fyrfota vän.